Zev 1 år!!!

Tjoho tjohej va tiden går. För ett år sen satt jag på toa o svor över mensvärken som kom. Men som helt plötsligt slutade för att sen börja igen... Efter några gånger konstatera jag att shit, det är ju värkarna som kom krypandes... Blev mera o mera, prata me alla blivande barnvakter. Anna som sku hämta Zica efter parken, o sen Maria som sku ha henne efter att hon slutat jobba. For o lämna Zica ti parken o begav oss sen mot stan. Hade ingen lust att fara ti bb direkt, men hade ingen annan stans att fara direkt, så blev så endå...
Blev inlagd direkt då jag hade öppnat mig en bit. Fick gå ti förlossningssalen nästan direkt då intagningsrummet sku va upptaget av annat...
Lite kul va att Uffes kusin o hans fru låg i den andra salen...
Låg där me min bästa vän lustgasen! Hur underbar e inga den? ;)
Vid 16 fick bm vattnet att gå, o sen strax efter 17 fick jag börja krysta. 17.23 kom vår lilla prins. Lr direkt liten va han ju inte me sina 5400g o 56 cm.
Mina livs längsta sekunder hade jag iaf där direkt när han kom ut då han inte lät nåt. Allt jag såg över axeln va en blå livlös klump... Fy, tiden stod stilla innan han äntligen skrek...
Sen fick man den där underbara stunden, som bara inte går att beskriva. Den kärlek som man känner där direkt går inte att beskriva, o är så helt otroligt stark direkt...

O nu sitter man här ett år senare o undrar vart tiden tagit vägen? Hur kan han ha blivit 1 år redan? Men tänker man efter så har det ju faktiskt hänt en hel del detta år.

Ida har Uffes farmor o farfar varit hit o gratulerat Zev, samt syster Anna o Jason. Jag har jobbat ida, så har inte varit nå direkt firande. Så på lördag e d väl sen lite mera tårta o kalas o sånt för den som känner sig manad o komma :)