Idag...

...kom bekräftelsen på att remissen e skickad! Så nu väntar vi o väntar o väntar... Men ha nog gett mig in på att vänta länge... MEN, den är ju skickad iaf...

Nu snart lite middag, o sen e d dax för avslutningen av knattegympan... HOPPAS Lotta drar en nästa termin med... :)

Mormor mår bättre!

Ha nu inte varit in i helgen o hälsat på henne, men ringde idag, o hon lät piggare o mår bättre. Så underbart! O även morfar lät mycket piggare ida när jag ringde o hörde hur det va me honom. Gud vilken mardröm att behöva uppleva en sån där händelse. Tänk o leva tisammans över 50 år, allt bra, o sen pang så vet man inte om det är sista gången man ser varann...

Men nu är iaf allt på väg åt rätt håll, o troligtvis så skulle hon ti Uppsala för röntgen o ev sprängningen av nå artärer om det behövdes... Men min krutmormor fixar detta, det vet jag!

Åh här hemma knallar allt på som vanligt. Mannen for iväg på jobb ida igen, o hoppas nu att han piggnat i så mycket att han orkar me o jobba denna vecka. Hela veckan ska han vara borta med, för på fredag tar jag barnen o åker ti Sverige, o på lördag ska det shoppas loss på IKEA!!! Löööövly!!!

Upp som en sol, o ner som en pannkaka...

Eller kanske man ska säga pepparkaka denna årstid?

Dagen börja iaf bra, va o fick det sista steget här på denna ö beviljat ti framtiden, så nu e det bara ett sista steg kvar! Svårt o tro nu att det inte blir av, men vågar inte ropa hej ännu...

Glad i hågen tibax på jobb... Där kommer då pannkakan... Kära syster kommer förbi o meddelar att älskade mormor ligger på intensiven o fått en hjärtattack! Det är bara sånt som INTE får ske! Är ju så lyckligt lottad att ha alla kvar i livet ännu, o man kan inte ens tänka sig tanken att förlora nån, varken farmor, farfar, mormor eller morfar...
Men min mormor e en krutgumma o kommer att fixa detta, det vet jag! Prata me henne idag när jag satt o vänta på färjan, o hon lät nog positiv. Lät nog som att hon fått en öl eller två för mycket, men kan tänka mig att det antagligen va ganska mycke mediciner inpumpat... Så nu e d bara o hålla alla tummar o tår att detta ska gå bra. O att allt även går bra för morfar me där hemma...

E ju faktiskt helt värdelös

På det här me att blogga. Men va ska jag riktigt skriva om riktigt? Om att jag jobbar äter skiter o sover, samt försöker roa ungarna mellan varven??? ;) O e d faktiskt nån som läser dom små ord jag plitar ner... Nå, kanske man sku borda börja vara lite duktigare faktiskt...

Dessa söndagar...

Eller lika så måndagar blir bara jobbigare o jobbigare... O det jobbigaste e nog o se hur han lider när han ska fara iväg. Snälla snälla, låt det snart vara slut på dessa söndagar... Nån gång kan väl vi me få leva ett "normalt" familjeliv...