Upp som en sol, o ner som en pannkaka...

Eller kanske man ska säga pepparkaka denna årstid?

Dagen börja iaf bra, va o fick det sista steget här på denna ö beviljat ti framtiden, så nu e det bara ett sista steg kvar! Svårt o tro nu att det inte blir av, men vågar inte ropa hej ännu...

Glad i hågen tibax på jobb... Där kommer då pannkakan... Kära syster kommer förbi o meddelar att älskade mormor ligger på intensiven o fått en hjärtattack! Det är bara sånt som INTE får ske! Är ju så lyckligt lottad att ha alla kvar i livet ännu, o man kan inte ens tänka sig tanken att förlora nån, varken farmor, farfar, mormor eller morfar...
Men min mormor e en krutgumma o kommer att fixa detta, det vet jag! Prata me henne idag när jag satt o vänta på färjan, o hon lät nog positiv. Lät nog som att hon fått en öl eller två för mycket, men kan tänka mig att det antagligen va ganska mycke mediciner inpumpat... Så nu e d bara o hålla alla tummar o tår att detta ska gå bra. O att allt även går bra för morfar me där hemma...